Peruvian Dance School in Utah
Kausachunperu.com
 
www.kausachunperu.com      © 2008 RCV ALL RIGHTS RESERVED  kausachunperu1@gmail.com




 

free counters
QHAPAQ RUNASIMI
EL GRAN IDIOMA DEL PUEBLO


"No hay en el mundo un lenguaje en el cual se pueda manifestar con un solo verbo,tantos estados de animo,tantos grados de dulcedumbre,o de ternura,o de pasion,o de ira o desden.
 
El Quechua adquiere en estos casos la flexibilidad del manantial que se desliza por la pradera desgranando las musicas mas sutiles y reflejando todos los caprichos de la luz."
                                                                                               Padre Mossi.
 

Ningun idioma supera al Quechua en la abundancia de formas,en la riqueza para la creacion de palabras,en la penetracion para hacer distinciones y en la aptitud para transmitir cada expresion del sentimiento o de la realidad exterior.        
                                                                                                     Tschudi.
Here is an extract of an ultra-rare record by one of the greatest Peruvian sopranos.
Considered as the successor of Yma Sumac, Siwar Q'ente (real name Ana Condori Sulca) is one of the greatest coloraturas of Peru, who was especially famous in the sixties and the seventies. She has made many songs in Spanish and Quechua and still performs, aged 69. She was in her teens a great admirer of Yma Sumac and, after having won a song contest in her region, she was signed in 1954 in Lima. She became quickly famous and was nicknamed "Siwar Q'ente", which means in Quechua "Sparkling Violetear" (Colibri coruscans). Aged only 19, she toured in the United states, in Miami, in Chile, Argentina, Bolivia, Ecuador and Japan. She worked with great specialists of Andean folklore and competed with
the greatest international singers of her time. She received numerous awards and prizes for her defence of the Peruvian repertoire.
«Take me in your flight... Oh! condor, because I'm also a small condor...», she says in the song.
Tukuy hinantin Teqsi-Muyuntinpi wayqe panakuna

Ancha hatun khuyaiwanmi,

kay harawikunata ... niykusaq,

Ñaraq Inti wach´irimuypi, ñaraq killa k´anchariypi

sönqöykichisman llanllarispa chayananpaq!

¨Chinchaypuquio Paqariy¨sutichasqa qelqa qhipu

chaymanta .... phaskarikusqan... kay harawikuna.


Wayna-sipaskuna, mana haykaq llaqtankuta

qonqanankupaq.

Mana haykaq tusuy, takiy, kawsayninkuta

qönqanankupaq;

Ichaqá, manchay unanchaywan;

maypiña, chaypiña kaspapas,

... qasqonku huntata apanankupaq!


Tawantinsuyupaq!

Qosqo llaqtaypaq!

hinallatataq ancha khuyasqay

Chinchaypuqyu llaqtaypaq!


Tukuy sönqöymanta, llipillan wayna-sipaskunapaq

Sönqönku, nunanku q'ochurikuspa,

illapha hinaraq hamutayninkupi... k'ancharinanpaq!


Harawiykusaq qankunapaq;

ichaqa manaraq qallariyushaspa,

tukuy khuyainiywan añanchaykusaq

llipillan wayna-sipaskunata,

qankunaq munainiykichisman,

yachayniykichisman hina

chaninchaykunaykichispaq!


Qheswa Siminchista

Ch'ayñakunaq siminpi ancha

hatunwan k'ayllarichispa!


Hinantin Teqsi-Muyuntinman t'akarispa!

ancha hatun unanchaywan... luluyuspa!


Qankunapaq, kay harawikuna,

wayqeykuna panaykuna.

COMO TE LLAMAS , CARLOS LEMA DAVIDSON.
DONDE VIVES? EN LAS FALDAS DE LA MONTAÑA.
HAY TRANSPORTE HASTA ALLA?
CLARO!!,
HASTA ALLA? DONDE QUEDA...
ESO QUEDA AHI ARRIBA ,
AHI NOS DEJAN
sE REGRESAN A PIE, SI NOS REGRESAMOS A PIE....
Y TU MAMI? ELLA MURIO, Y TU PAPI? ESTA CON OTRA MUJER, SI CON OTRA,ELLA SE LA PASA CON EL? SI, MI PAPA SE LA PASA CON ELLA, TU PAPI ESTA PENDIENTE DE USTEDES?,NO EL NO VIENE NOS ABANDONO, LOS ABANDONARON? SI, ASI ES,COMO ESTAN ELLOS .
Pelicula en quechua. Laulico es un lider comunero que intenta liberar su pueblo de la maldicion de la hacienda, es apresado por hacerle de vándalo..   VER PELICULA.CLICK HERE
LETRA DEL POEMA
ºººººº M A M A Y ººººººº

- Teqsimuyuntinpi, tukuy hinantin mamakunapaq,
hanaq pachaman ripuq mamakunapaq,
hinallataq, mösöq, hamöq mamakunpaq.

... Mamay!
.......
Mamayqa manan t'ikachu,
... t'ika kaspaqa,
ruphaypichá... ñaqerqonman
Nitaqmi inti k'anchachu,
... inti kaspaqa,
ch'isintachá... ch'usaqyanman,

Ñawinkunaqa manan ch'askachu,
... ch'aska kaspaqa
p´unchaypichá... tukuyukunman
Makinkunapas manan qoriqolqechu,
... qoriqolqe kaspaqa
llank'asqanpichá... thantakunman,

Mamayqa... urpikunaq takinmi,
llakiq ñit´isqan.. sonqoyuq,
weqeq sarkhasqan... ñawiyuq,
Hump'iq qhëtusqan... mat'iyuq
... hatunkaray... khuyaq sonqo.

Wasanqa manan sunch'uq t'ikanchu,
nitaqmi achanqaraychu rikranpipas
pallay llikllapin... erqe puñun,
oqe phullupin... khuyay llimphan,
thanta unkhuñapitaq... chani phoqchin.

Mamaypa chaki khallkinmi
... sönqö nanayniy,
sarusqanpi laq'akusqantaq
... weqe qochayniy.
Hinayá... yupi saqesqan
... qonqorispa much'ana.

Mamaypa qhasqonpiqa...
... manan
suni chukchallanchu saman,
... qhasqonmantaqa
sut'i waylluymi... q'aparin,
... ñuñunkunamantataqmi
inti p'unchay... phuturin,

Chhaynan... ñoqaq mamay
mana hayk'aq... sonqoypi tukukuspa,
mana hayk'aq... simiypi q'aymayaspa,
mana hayk'aq... ñawiruruypi tutayaspa
wiñaypaq ... ñoqapi kawasan!